Svenska-hur Sverige styrs - Regeringen.se

regeringen och Regeringskontoren

statsministern och övriga ministrar

Efter varje val lägger riksdagens talman fram ett förslag till ny statsminister. Statsministern utses därefter av riksdagen och har till uppgift att bilda en regering. Regeringen, ledd av Statsministern, styr Sverige. Regeringen består av premiärministern och ett antal ministrar, var och en med sitt eget ansvarsområde.,

den svenska regeringen på jobbet

regeringen styr Sverige och är den drivande kraften i den process genom vilken lagar skapas och ändras, vilket påverkar samhällsutvecklingen som helhet. Regeringen är dock ansvarig inför riksdagen och måste ha sitt stöd för att kunna genomföra sin politik.,

regeringen styr landet, vilket inkluderar:

lägga fram lagförslag till riksdagen;
genomförandebeslut som fattas av riksdagen;
utöva ansvar för den budget som godkänts av riksdagen;
företräda Sverige i EU;
ingå avtal med andra stater;
styra statens verksamhet;
fatta beslut i vissa administrativa frågor som inte omfattas av av andra organ.,

de ändringar regeringen vill göra anges i lagförslag, eller statsräkningar, som sedan lämnas till riksdagen för godkännande. Regeringen ansvarar också för att utarbeta ett förslag till statsbudgeten.

När riksdagen har fattat sitt beslut i en fråga – till exempel en ny lag eller statsbudgeten – är det upp till regeringen att genomföra riksdagens beslut., Om en ny lag ger medborgarna nya rättigheter eller inför nya skyldigheter innebär detta också nya ansvarsområden för den myndighet som ansvarar för området.

kollektivt beslutsfattande

regeringen fattar gemensamma beslut om all statlig verksamhet vid regeringsmöten, som hålls en gång i veckan. Minst fem ministrar måste vara närvarande för att regeringen ska kunna fatta ett beslut. Regeringens beslut är det formella och sista steget i en lång beslutsprocess. Ett regeringsbeslut föregås ofta av flera månaders arbete på officiell nivå., Ibland kan ett ärende handla om flera ministrars ansvarsområden. I så fall förbereds den gemensamt av deras personal. Alla ministrar måste vara överens om beslutet innan det tas upp vid regeringssammanträdet. Omkring 6 000 regeringsbeslut fattas varje år. Information finns tillgänglig på regeringen.se både före och efter ett beslut fattas.

regeringskontoren på jobbet

Regeringskontoren är en statlig myndighet som fungerar som regeringens Personal och stöder regeringen i Sverige och realiserar sin politik., Regeringskontoren inkluderar premiärministerns kontor, ministerierna och Kontoret för administrativa frågor. Regeringskontoren har cirka 4 500 anställda, varav cirka 200 är politiska utnämnda. När regeringen ändras avgår de politiska utnämnderna medan de icke-politiskt rekryterade tjänstemännen behåller sina positioner.

premiärministerns kansli leder och samordnar arbetet på Regeringskontoren och ansvarar för samordningen av svensk EU-politik. Premiärministerns kansli leds av premiärministern.,

varje ministerium leds av en minister. Dessutom kan ett ministerium ha andra ministrar med ansvar för specifika portföljer. Varje minister har en personal av politiskt utsedda tjänstemän, till exempel statssekreterare, politiska rådgivare och presssekreterare.

under ministernivå styrs ett Ministeriums verksamhet av ministrarnas underordnade, statssekreteraren., Varje ministerium har också en generaldirektör för administrativa frågor som ansvarar för att se till att administrativa frågor som kommer före regeringen förvaltas korrekt och en generaldirektör för rättsliga frågor som ansvarar för att utarbeta lagstiftningsförslag och förordningar. De flesta statliga företag utarbetas av tjänstemän i de olika avdelningarna och avdelningarna inom ministerierna.

alla ministerier är involverade i Europeiska unionens (EU) arbete, och tjänstemän från varje ministerium representerar Sverige i EU och förbereder frågor inför EU-möten.,

Sverige har cirka 100 uppdrag utomlands. Ambassader, representationer, delegationer och konsulat hör alla till denna kategori. Tillsammans med de cirka 400 heders konsulaten utgör de Sveriges utländska representation.

myndigheter

varje ministerium ansvarar för ett antal myndigheter med uppgift att tillämpa lagarna och genomföra den verksamhet som riksdagen och regeringen beslutat om. Migrationsverket och Skatteverket är exempel på myndigheter.,

varje år utfärdar regeringen anslag riktningar för myndigheter. I dessa fastställs målen för byråernas verksamhet och hur mycket pengar de har tillgängliga för dem. Regeringen har därför ganska stort utrymme för att styra verksamheten i myndigheter, men den har ingen befogenhet att störa hur en byrå tillämpar lagen eller beslutar i ett specifikt fall. Myndigheterna fattar dessa beslut självständigt och rapporterar till ministerierna., I många andra länder har en minister befogenhet att ingripa direkt i en byrås dagliga verksamhet. Denna möjlighet finns inte i Sverige, eftersom ”ministerregel” är förbjuden.

regeringen ansvarar för rekrytering och utnämning av regeringsorganens (generaldirektörernas) huvuden.

budgetprocessen

statsbudgeten är en lång process som börjar mer än ett år före det berörda räkenskapsårets början. Processen börjar i December när finansministeriet presenterar prognoser för ekonomisk utveckling till regeringen., Diskussioner inom regeringen om inriktningen av statsbudgeten hålls i Mars. Den övergripande inriktningen för de kommande åren anges i vårens finanspolitiska proposition, som presenteras för riksdagen i April.

arbetet fortsätter i ministerierna under våren och sommaren, och regeringen lägger fram förslag till statsbudgeten för det kommande året – budgetpropositionen – till riksdagen i September.

medan riksdagen överväger budgetpropositionen, producerar ministerierna anslagsriktningar för myndigheterna., Regeringen antar anslagsriktningarna för myndigheter före utgången av kalenderåret.

lagstiftningsprocessen

Riksdagen beslutar om ny lagstiftning ska antas. Majoriteten av lagstiftningsförslagen initieras av regeringen. Cirka 200 räkningar lämnas in till riksdagen av regeringen varje år. Några av dem föreslår helt ny lagstiftning medan andra föreslår ändringar av befintliga lagar.

undersökningar och kommittéer

några av de frågor som hanteras av regeringen är mer komplexa än andra., I sådana sammanhang kan regeringen utse en undersökningsordförande (en person) eller en undersökningskommitté (en grupp bestående av flera personer) för att undersöka frågan. Regeringen utfärdar mandat för utredningen. Undersökningens slutsatser samlas i en rapport som offentliggörs och görs tillgänglig för allmänheten.

När regeringen vill införa en ny lag är processen vanligtvis följande:

en regeringsutredning utses för att undersöka frågan., En kommitté eller en individ har till uppgift att undersöka villkoren för de åtgärder som Regeringen vill införa. Ramen för uppdraget anges som referens.
när undersökningen är klar utarbetar undersökningsordföranden eller utskottet en rapport.
rapporten skickas för samråd med relevanta myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter, som kan lämna in svar., Om många av de tillfrågade organen intar en negativ ståndpunkt kan beslutet fattas om att inte vidta några ytterligare åtgärder eller om att försöka hitta alternativa lösningar till dem som föreslås i undersökningen.
rapporten skickas också till rådet om lagstiftning, som granskar de rättsliga aspekterna.
regeringen lägger sedan fram ett förslag till riksdagen i form av ett lagförslag.
ett parlamentsutskott kan lägga fram synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande).
riksdagen röstar om propositionen. Om godkänd, kan en ny lag utfärdas i den svenska koden för stadgar (SFS).,

vissa lagar som påverkar Sverige antas av Europeiska unionen. Vissa lagar som antagits i EU är direkt tillämpliga i Sverige utan att riksdagen behöver fatta beslut i frågan.

den svenska sociala modellen

ett demokratiskt system med fria val

Sverige är en demokrati med en parlamentarisk form av regering, vilket innebär att all offentlig makt går från folket. Riksdagen, ett parlament med 349 folkvalda ledamöter vart fjärde år., Efter varje val föreslår riksdagens talman en ny premiärminister. Statsministern utses sedan av riksdagen och har till uppgift att bilda en regering. Regeringen, ledd av en statsminister, styr Sverige.

formellt är Sverige en konstitutionell monarki med kung Carl XVI Gustaf som statschef. Monarken har en symbolisk funktion som statschef och nästan uteslutande ceremoniella uppgifter.,

När allmänna val hålls i Sverige har de sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vem som ska företräda riksdagen, landstinget och kommunerna.

för att rösta i de tre valen måste du ha fyllt 18 på valdagen senast. Olika specifika regler gäller också:

för att rösta i riksdagsvalet måste du vara svensk medborgare och vara, eller har varit, registrerad som bosatt i Sverige.,
för att rösta i kommunal-och landstingsval måste du vara svensk medborgare eller:
medborgare i ett EU-land, Island eller Norge, och registrerad som bosatt i kommunen / landstingsområdet i fråga, eller
medborgare i ett annat land som inte anges ovan, har registrerats som bosatt i Sverige i minst tre år i följd och registrerats som bosatt i kommunen/landstingsområdet i fråga.

förutom att rösta i val finns det andra sätt att påverka politiken i Sverige., Dessa inkluderar att gå med i ett politiskt parti, lämna synpunkter på undersökningsrapporter och delta i folkomröstningar.

vart femte år finns det också val till Europaparlamentet, den enda EU-institution som är direktvald. Alla som är medborgare i en EU-medlemsstat och är registrerade som bosatta i Sverige har rätt att rösta i Sverige.

den svenska administrativa modellen – tre nivåer

Sverige styrs på tre nivåer: nationell, regional och lokal. Utöver dessa finns det EU-nivå.,

nationell nivå: riksdagen, som har befogenhet att anta lagstiftning, representerar folket på nationell nivå. Regeringen styr Sverige genom att verkställa beslut som fattas av riksdagen och initiera nya lagar och lagändringar. Regeringen stöds i detta av regeringskontor och myndigheter.

Regional nivå: Sverige är indelat i 21 län. Varje län har en regional central myndighet, Länsstyrelsen. Vissa andra myndigheter verkar också på regional och lokal nivå. Det finns 20 landsting., De leds av politiska församlingar som väljs av folket. Landstingens huvuduppgift är hälso-och sjukvård. Länen och Landstinget täcker samma geografiska område (med ett undantag), så de betraktas vanligtvis gemensamt som regional nivå. De högsta beslutsfattande organen är landstingets församlingar eller regionala råd. Landstingens verksamhet styrs av kommunallagen, men det finns utrymme för autonomi, dvs. beslut i varje kommun, landsting eller region fattas inom sektorn i fråga.,

lokal nivå: Sverige har cirka 290 kommuner. Kommunerna ansvarar för de flesta offentliga tjänster i det område där du bor. Deras viktigaste ansvar är förskolor, skolor, sociala tjänster och äldreomsorg. Kommunerna styrs av politiker som väljs av folket. De högsta beslutsfattande organen är kommunfullmäktige / kommunfullmäktige. Kommunernas verksamhet styrs av kommunallagen, men på regional nivå finns det ett visst utrymme för autonomi.,

europeisk nivå: Sverige omfattas av EU: s regelverk och deltar i den process där nya gemensamma regler utarbetas och antas. Regeringen företräder Sverige i Europeiska unionens råd. Statsministern har det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna Sveriges EU-politik och företräder Sverige i Europeiska rådet, som fastställer riktlinjer för framtida samarbete.

den svenska konstitutionen

konstitutionen har företräde framför alla andra lagar, och ingen annan lag kan strida mot dess bestämmelser., Det kan inte heller ändras lika lätt som andra lagar. Enligt ändringarna ska riksdagen fatta samma beslut vid två olika tillfällen. Ett parlamentsval måste också ha ägt rum mellan de två besluten.

konstitutionen gäller Sveriges regeringsform, tronföljd, yttrandefrihet och pressfrihet samt andra grundläggande fri-och rättigheter.

1974 års Regeringsinstrument förkroppsligar de grundläggande politiska principer som staten styrs av., Det definierar och avgränsar regeringens uppgifter, fastställer Sveriges Folks grundläggande fri-och rättigheter och föreskriver förfarandena för val till riksdagen.
arvslagen 1810 reglerar hur den svenska tronen ärvs, det vill säga vem som blir kung eller drottning.
1949 års Pressfrihetslag innehåller bestämmelser om pressfrihet och rätten att få tillgång till officiella handlingar.
1991 års grundläggande lag om yttrandefrihet garanterar yttrandefrihet i radio, Tv, film och liknande nya medier.,

mänskliga rättigheter

ansvaret för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på riksdagen, regeringen och den nationella, regionala och lokala förvaltningen som helhet. Regeringens långsiktiga mål är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige.

i Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna främst genom konstitutionen och andra lagar och förordningar. Dessutom har Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna tillämpats som lag i Sverige sedan 1995., Det finns också andra internationella mellanstatliga avtal om mänskliga rättigheter.

regeringens ansträngningar att främja och skydda de mänskliga rättigheterna genomsyrar både nationell politik och alla aspekter av utrikespolitiken. Staten, kommunerna och Landstinget måste:

säkerställa respekten för de grundläggande friheterna, t. ex., yttrandefrihet, informationsfrihet och mötesfrihet;
skydda människor mot kränkningar som tortyr och godtyckligt frihetsberövande;
uppfylla grundläggande behov, såsom bostäder och utbildning;
bekämpa diskriminering av personer på grund av kön, etnicitet, religion eller annan tro, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller transpersoner identitet eller uttryck.

jämställdhet

Sverige har en lång tradition av arbete för jämställdhet., Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter på alla områden i livet, till exempel lika möjligheter på arbetsmarknaden, delat ansvar för hemmet och barnen och ekonomisk jämlikhet. Ett viktigt datum i detta avseende var 1921, när kvinnor fick rösträtt. Många reformer och lagar har införts sedan dess.

makt och inflytande

andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden har ökat snabbt sedan mitten av 1960-talet, och idag arbetar kvinnor i nästan samma utsträckning som män., Men maktbalansen och inflytandet mellan kvinnor och män varierar fortfarande mellan olika samhällssektorer. Politik är en av de mest jämställda sektorerna. Andelen kvinnor och män i riksdagen är 45 procent respektive 55 procent. Det finns färre kvinnor i ledande befattningar inom andra områden, såsom vetenskap, kultur, massmedia, Svenska kyrkan och näringslivet. Trots vissa förändringar under de senaste åren är företagssektorn den mest manliga dominerade.,

allmänhetens tillgång

principen om allmänhetens tillgång innebär att så långt det är möjligt bör myndigheters, riksdagens och kommunernas beslutsorgan vara öppna. För att garantera insyn i denna verksamhet har principen om allmänhetens tillgång till officiella handlingar fastställts i en av de grundläggande lagarna, Pressfrihetslagen.

principen om allmänhetens tillgång ger allmänheten rätt att få tillgång till officiella handlingar. Dokument som tas emot eller skickas ut av myndigheter och andra myndigheter, t. ex., brev, beslut och förfrågningar utgör vanligtvis officiella handlingar. Som en allmän regel bör alla inkommande dokument registreras av den mottagande myndigheten.

anmärkningar och utkast till beslut klassificeras normalt inte som officiella handlingar. Om du vill veta vilka dokument som innehas av en myndighet eller för att få tag på dem, bör du kontakta byrån i fråga.

principen om allmänhetens tillgång innebär också att tjänstemän och andra som arbetar i centralregering, kommuner och landsting har frihet att kommunicera., Det innebär att de med vissa undantag har rätt att till exempel berätta för media om frågor som annars skulle vara hemliga utan straff och utan att arbetsgivaren får reda på vem som lämnade informationen.

ombudsmän

en viktig funktion för att garantera insyn i den offentliga sektorn är ombudsmannasystemet, ett begrepp som har spridit sig till flera andra länder.,

Sverige har följande officiella ombudsmän:

Justitieombudsmännen (JO) – eller riksdagens ombudsmän, som de är officiellt kända – väljs av riksdagen för att se till att statliga myndigheter och offentliga tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i utförandet av sina uppgifter.,

Justitiekanslerns kansli (JK) ansvarar främst för att övervaka myndigheter och domstolar på regeringens vägnar, företräda staten i domstolsmål, lösa skadeståndsanspråk riktade mot staten, fungera som åklagare i pressfrihet och yttrandefrihet och fungera som juridisk rådgivare till regeringen.
Konsumentombudsmannen (KO) försvarar konsumenternas intressen mot företag i domstol., Konsumentombudsmannens huvuduppgift är att se till att företagen följer marknadslagen, Konsumentavtalslagen, Produktsäkerhetslagen och distans-och hemförsäljningslagen.
Jämställdhetsombudsmannens kansli (DO) säkerställer att diskrimineringslagen följs.
ombudsmannen för barn i Sverige (BO) företräder barns och ungdomars rättigheter och intressen på grundval av FN: s konvention om barnets rättigheter.,
barn-och Skolleverantören (BEO) har till uppgift att främja barns och elevers rättigheter i enlighet med utbildningslagen.

granskning av staten

Konstitutionsutskottet (KU) är en Riksdagskommitté som granskar ministrarnas utförande av sina officiella uppgifter och hanteringen av regeringens verksamhet. Den förbereder också frågor som rör konstitutionen, Riksdagslagen och valet av revisorer-general.,

Riksrevisionsverket, som är en myndighet som är ansvarig inför riksdagen, granskar statliga myndigheter och företag och ser till att de följer direktiv, regler och föreskrifter. Det verifierar också att de uppnår sina mål, dvs. att regeringen och andra myndigheter gör sitt jobb.

vissa statliga myndigheter är också tillsynsmyndigheter, det vill säga de utövar granskning själva. På så sätt granskar och stöder staten landstingens, regionernas och kommunernas arbete., Skolinspektionen är till exempel en tillsynsmyndighet som inspekterar skolor för att se till att de följer lagar och förordningar.

Sverige i världen

internationellt och EU-relaterat arbete har ökat med globaliseringen och Sveriges medlemskap i EU. Alla ministerier utför EU-relaterat arbete, förbereder Svenska positioner och övervakar frågor och ärenden i Europeiska unionens domstol.Sverige och EU

Sverige har varit medlem i Europeiska unionen sedan den 1 januari 1995 efter en nationell folkomröstning 1994., Medlemskap innebär att Sverige deltar i EU: s arbete och har möjlighet att påverka de beslut som fattas där.Sverige står för närvarande utanför den ekonomiska och monetära unionen (EMU), vars medlemmar har euron som gemensam valuta. En folkomröstning hölls i September 2003 om huruvida Sverige skulle ansluta sig till den gemensamma valutan. Resultatet blev att 55,9 procent av väljarna sa nej.

omkring 1200 svenskar arbetar i EU., Några av dem representerar Sverige och svenska intressen, medan andra är en del av EU: s förvaltning, som till exempel arbetar vid Europeiska kommissionen eller liknande institutioner.

Sverige och Förenta Nationerna

Sverige Blev medlem i Förenta Nationerna (FN) 1946, året efter att organisationen bildades. Sedan dess har ett aktivt engagemang i FN varit ett viktigt inslag i den svenska utrikespolitiken.,

Sveriges regering, med brett stöd i riksdagen, ser samarbetet inom FN som det viktigaste instrumentet för att hantera de stora globala livs-och dödsfrågorna. Detta kräver ett starkt FN och ett nära samarbete med lokala organisationer, enskilda länder och det civila samhället i alla delar av världen.

sedan 1960-talet har Sverige deltagit i de flesta FN: s fredsbevarande operationer. Över 70 000 svenskar har arbetat i FN: s verksamhet under åren och flera svenskar har arbetat som FN-medlare.,

Sverige arbetar inom ett brett spektrum av FN: s verksamhetsområden och har varit en drivkraft bakom viktiga initiativ. Avskaffandet av dödsstraffet, barns rättigheter, avskaffandet av apartheid, konventionen mot tortyr, nedrustning, miljön och kampen mot narkotika är exempel på frågor där Sverige har tagit aktiv del. Sverige är en av de största givarna till olika FN-organ inom multilateralt utvecklingssamarbete.,

nordiskt samarbete

formellt samarbete mellan de nordiska länderna är ett av de äldsta och mest långtgående exemplen på regionalt samarbete i världen. Det politiska samarbetet bygger på gemensamma värderingar och en önskan att uppnå resultat som bidrar till dynamisk utveckling och ökar Nordens expertis och konkurrenskraft.

Nordiska rådet

Nordiska rådet, som bildades 1952, består av 87 medlemmar från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland., Rådsmedlemmarna är medlemmar i ländernas parlament, nominerade av deras respektive parti och utvalda av parlamentet. Det finns inga direkta val till Nordiska rådet.

Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är organet för nordiskt mellanstatligt samarbete. Trots sitt namn är Nordiska ministerrådet inte ett ministerråd utan flera. De nordiska ministrarna för särskilda politikområden sammanträder i ministerrådet flera gånger om året., Undantagen inkluderar utrikesministrarna och försvarsministrarna, som står utanför Nordiska ministerrådet. Detta hindrar naturligtvis inte dessa ministrar från att hålla möten på nordisk nivå.

Svenska – hur Sverige styrs